läser lite bloggar, och chockas över att majoriteten av de gravida blir helt besatta av att få ut barnet redan i vecka 34. "Nu är h*n redo , nu kan h*n komma, snälla snälla, jag ska ut och springa i trappor nu så får jag massa förvärkar som kanske leder till ritkiga värkar"
(så sjukt onödigt att medvetet framkalla onödiga onda förvärkar).

De har under hela graviditeten varit övertygade om att just DE inte kommer gå över tiden utan föda några veckor tidigare och i vecka 35 börjar de fundera på vad de ska säga till sin bm för att bli igångsatta för det är ju både psykiskt och fysiskt jobbigt under de sista veckorna och de vill ju ha sin unge nu för enligt deras bok så har barnet färdigutvecklade lungor och har stor chans att klara sig utan någon extravård på neo..

Men herregud! När man blir gravid så är man väl också medveten om att det är 40 veckor + / - som gäller? (oftast + för förstagångsföderskor) och ändå så vägrar de acceptera det och blir helt deprimerade efter vecka 36 för att "inget händer" just för att de varit så övertygade om att de kommer föda tidigt.

Blir bara irriterad.. självklart är det deras ensak och inte min men jag kan ändå inte låta bli att störa mig på det.
Barnet kommer när barnet är redo!