Skolan är klar för dagen och nu sitter jag här med en stor bunt matteuppgifter. Blir att ta tag i det så snart L somnar. 
Barnen har bivit så stora nu, inte mina bebisar längre. Även om Mercedes ibland säger att hon vill vara just det, så visar hon med fingrarna hur stor hon vill vara och har varit (ungefär 5cm). Barn är verkligen en gåva, det finns inget jag hellre hade velat göra med mitt liv. Barnen är också min drivkraft för att jag ska nå mitt drömjobb. Jag ska ge mina barn allt och mer därtill och då menar jag inte materiella saker. Aldrig har jag varit så peppad och nu vet jag att jag kommer att fixa det.
Alla är olika och jag är glad att jag så pass ung ändå hittat det jag vill i livet och vet vart jag vill vara om några år. Nu när L börjar bli äldre så börjar man ju fundera över om man kanske inte skulle ha en sista ändå ;)